suger på poesi..

nu är den tillbaka
den här jobbiga känslan
som jag inte längre tycker om
för andra är den bra
för mig är den bara hemsk..
den får hela min kropp att bli utmattad
den får hjärnan att tänka helt fel
den gör mig förvirrad
vet inte riktigt vart jag är och vad jag gör
allt jag vet nu är att jag har ett problem att lösa..
men det är ett alldelles för svårt problem
när jag fösöker tänka på det finns gråten i min hals och tårarna åter igen i mina ögonen,
känner mig helt tom.
även om jag har så många jag älskar och som älskar mig så vet ingen fortfarande svaret på mitt problem..
och det gör mig frustrerad
hur ska jag göra ?
vilken väg ska jag gå ?
hur blir resultatet ?
blir jag lycklig?
det vet jag väl inte tills jag väljer..
och som en jag älskar extremt mycket och som hjälper mig så himla mycket har sagt till mig:
du måste satsa för att vinna!


frågan är bara,
vågar jag satsa ?
och vad vinner jag..
    

        

emily tollan         
du är verkligen den som får mig att orka just nu,
du håller om mig när jag gråter
du får mig att skratta så fort jag börjar tänka fel
tack vare dig står jag kvar här och försöker se framåt.
du är mitt ljus i mörkret!
du är verkligen bäst gumman!
du är så himla speciell,
älskar dig så otroligt mycket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0